När fan blir gammal blir hon lokalpatriot

Ingen såg den komma, allra minst jag själv. Denna plötsliga längtan att äga en uppsättning klassiska äggkoppar från Lesjöfors fjäderfabrik.

Tacksam och glad

Pekka Heino och jag efter intervjun i Go'kväll.

Har sovit så gott i natt. Är så tacksam.

De senaste veckorna har varit otroligt intensiva. Jag har blivit intervjuad flera gånger om dagen har det känts som, signerat böcker (tack alla som kom till Lesjöfors muséum i lördags) och blivit glad över den ena fina recensionen efter den andra.

I dag ska jag bara gå här hemma i rosa mysbyxor, tvätta, städa hamsterbur och tänka på hur förbannat bra jag har det.

Det här tyckte jag var fint

Alex är snäll, han. 

Jag blev både rörd och lite nostalgisk.

Utmattad

Slötittar på "Så ska det låta", men är så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna.
Borde städa badrummet. Borde gå och handla.

Den här helgen tog musten ur mig med boksignering i Karlstad och gästspel i P4 Extra.  Det var kul, men jag är inte van.

God natt på er.

Pastaslev de luxe

Jag har levt mitt liv utan pastaslev sedan jag flyttade hemifrån i våras. Eller vad man ska säga.
Så i dag ramlade jag plötsligt över den ultimata varianten på Designtorget. Så löjligt härligt onödig, men ändå väldigt praktisk.
Sonen, som alltid vill ha riven ost på spagettin, kommer att älska den.

Karlstad på lördag

På lördag (21/1) mellan klockan 12 och 14 kommer jag att berätta om nya boken (och signera) på Akademibokhandeln i Karlstad (Mitt i City).

Skulle bli så rackarns glad om ni kom och höll mig sällskap.
Bra, då säger vi så.

Pappa ordnar och donar

Det är viktigt att ha en brandvarnare. Har jag förstått.
I dag, nästan ett år efter inflytten, hjälpte pappa mig att fixa detta. Bra.

Ingalill for president!

Lyckan när någon fattar

Just nu lever jag lite som i ett vakum. Boken är tryckt och klar och på väg ut till läsarna. Själv kan jag inte göra någonting. Mer än att grubbla över vad jag egentligen skrivit. Kommer någon att förstå? Tycka om? Beröras?

Förutom förlagsfolket är det i stort sett bara mamma och pappa som läst hittills. Och att de gillade räknas inte riktigt.

Därför kändes det helt magiskt i går när den första helt oberoende läsarkommentaren på Adlibris såg ut så här.

Löften och ambitioner

2011, troligtvis det märkligaste och intensivaste året i mitt liv, är över.
2012 har jag inga planer för, förutom att försöka landa lite i det nya och skapa någon sorts vardag med vettiga rutiner. (Kontorsplats inne i stan? Hund?)

Jo, ett löfte har jag. Att laga roligare mat när barnen är hos mig. Sonens mumlande om att han vill ha mat som vi inte ätit förut skaver i hjärtat.

Har ni några goda recept att dela med er av? (Gärna även vegetariska varianter.)
Barnen återkommer med betyg.

Dagens superkändis

Har ni sett vilken glammig böna man kan hitta i dagens Expressen.

Jo, jag är lite manisk just nu. Slapparmanisk. Har stickat och sett på tv dygnet runt i en månad. Men snart har jag laddat både bloggbatterierna och skrivarhjärncellerna och är tillbaka på banan igen.  

Rättelse: Jag är 39 år gammal, inte 42.