Plötsligt står jag där bredbent, med händerna i sidorna och går inte att rubba.
"Nej", säger jag.
Gång på gång. "Nej!"
Som ett barn som nyss lärt sig att prata.
Hade ingen aning om att ilskan och den virvlande glädjen låg så tätt sammanflätade. Men nu vet jag. Nu jävlar vet jag.
När det svänger så svänger det ofta åt båda hållen... för mig i alla fall.
SvaraRaderaArga flickor lever rövare. (Nu ser jag framför mig Ninni med snusnäsduk på huvudet, lapp för ena ögat och värja i handen.)
SvaraRaderaDu anar inte, Håkan.
SvaraRadera